Vad är sterlingsilver? Definition, historia och hur äkthet fastställs

Sterlingsilver är den vanligaste silverlegeringen i smycken. Siffran 925 står för dess sammansättning: 925 delar silver per 1000 delar metall.

Namnet är nästan tusen år gammalt och kommer inte från England, trots att det brittiska pundet bär det.

Här går vi igenom vad legeringen faktiskt är, varför den ser ut som den gör, var namnet kommer ifrån — och varför de hemmatester som ofta rekommenderas sällan ger ett tillförlitligt svar.

Definitionen

Sterlingsilver är en legering med 925 tusendelar silver. En legering är en blandning av två eller flera metaller.

Swedac anger att den vanligaste smyckeslegeringen är 925 tusendelar silver och resten koppar. Det kallas Sterling eller Sterlingsilver.

Uttryckt i procent: 92,5 procent silver, 7,5 procent koppar.

Minst — inte över

En vanlig formulering är att sterlingsilver är ”över 92,5 procent” silver. Det är fel.

Kravet är minst 92,5 procent. En 925-stämpel betyder exakt 92,5 procent — halten får inte underskrida det, men något krav på att överskrida finns inte.

Formuleringen ”över 92,5 %” skulle utesluta själva standarden den påstår sig beskriva.

Var sterlingsilver ligger i skalan

Swedac anger att äkta silver har en finhalt av lägst 800 tusendelar. Sterlingsilver ligger alltså en bra bit över golvet — men är inte det renaste silvret.

Varför kopparn finns där

Rent silver är mjukt. Ett föremål i finsilver deformeras vid lätt belastning och håller inte formen.

Kopparn löser det. Legeringen blir hårdare, tål hantering och behåller sin form.

Kompromissen

Men kopparn kostar något.

Canadian Conservation Institute anger att anlöpning på sterlingsilver även innehåller kopparsulfid, att koppar är mer reaktivt än silver, och att anlöpningshastigheten hos silver-kopparlegeringar ökar med kopparhalten.

CCI konstaterar att sterlingsilver anlöper snabbare än det rena silver som finns på ett försilvrat föremål.

Det innebär: sterlingsilver svartnar snabbare än finsilver. Kopparn som ger hållfasthet gör också ytan mer reaktiv.

Swedac anger dessutom att sterlingsilver är vitare och mjukare att bearbeta än verkssilver.

Därför är bestick sällan sterling

Sterlingsilver är mjukt. Ett bestick i 925 böjer sig vid relativt liten belastning.

För föremål som ska tåla dagligt bruk — bestick, ljusstakar, bruksföremål — används i stället verkssilver. Swedac anger att verkssilver avser silver helt eller delvis legerat med kadmium, och att det är den vanligaste finhalten i matsilver.

Sterlingsilverbestick förekommer, men är mindre vanliga. Skälet är hållfasthet, inte enbart pris.

Namnet och historien

Här har artikelns tidigare version rätt i sak, och historien är värd att berätta ordentligt.

Myntfoten

Myntfot betyder den lagstadgade relationen mellan en viktenhet metall och en räkne-enhet — alltså hur mycket silver ett mynt av en viss valör måste innehålla.

Sterlingsilvret blev myntfot i Normandie redan på 1000-talet. Standarden spred sig till England, där sterlingsilvret blev officiell myntfot år 1158. Det var där och då renheten fastställdes till 92,5 procent.

Det engelska pundet heter än idag officiellt Pound Sterling.

Varifrån ordet kommer

Tre teorier förekommer. Två har svagt stöd.

Esterlinger-teorin (starkast stöd). I östra Tyskland fanns under 1000–1200-talet skickliga silversmeder som framställde mynt av hög och jämn kvalitet, använda i handeln med övriga Europa. Invånarna kallades esterlinger, på engelska easterlings. Legeringen fick namn efter dem — esterlingsilver, senare förvanskat till sterlingsilver.

Starling-teorin (svagt stöd). Från fågeln stare, engelskans starling, som förekom på vissa mynt. Få språkvetare stöder detta idag.

Star-teorin (svagt stöd). Från engelskans star — stjärnor var vanliga på engelska silvermynt under tidig medeltid. Engelska språkforskare menar att esterling inte kan förvanskas till sterling inom engelskan, vilket talar för att förvanskningen skedde i Mellaneuropa.

Slutsatsen är alltså något paradoxal: ordet som bär Storbritanniens valuta kommer med största sannolikhet från kontinenten.

Hur äkthet faktiskt fastställs

Här behövs en ärlig genomgång, för de test som ofta rekommenderas i artiklar och forum fungerar sämre än de påstås göra.

Putsduksstestet fungerar inte

Rådet lyder: gnid med en putsduk — färgar silvret av sig är det äkta.

Problemet är att det som färgar av sig är silversulfid, den mörka anlöpningen. Den bildas på varje silveryta som exponerats för luft.

Ett försilvrat nysilverföremål har en yta av äkta silver. Den anlöper likadant och färgar av sig likadant. Testet skiljer alltså inte massivt silver från plätering — vilket är precis den skillnad man vill fastställa.

Magnettestet fungerar inte heller

Rådet lyder: silver är inte magnetiskt, så dras föremålet till en magnet är det inte silver.

Problemet: koppar, zink och mässing är inte heller magnetiska. Det vanligaste ”falska silvret” — försilvrad koppar eller nysilver — ger alltså inget utslag.

Ett negativt magnettest utesluter järn och stål. Det säger ingenting om silver.

Lås och fjädrar på smycken består dessutom ofta av stål och kan ge utslag på ett i övrigt äkta föremål.

Lukttestet är opålitligt

Koppar luktar. Silver gör det inte.

Men anlöpt silver luktar också, av sulfid. Ett föremål som inte putsats på länge luktar därför oavsett halt, och att skilja kopparlukt från sulfidlukt kräver vana.

Testet ger en indikation i bästa fall.

Om syratest — läs detta

Syratest, probering, är den metod som faktiskt fungerar. Men den ska inte utföras hemma, och skälen är konkreta.

Kemikalien säljs inte till privatpersoner. Probersyra för silver marknadsförs av leverantörer med förbehållet att den endast får köpas av företag.

Salpetersyra över 3 viktprocent är en sprängämnesprekursor som omfattas av restriktioner. Enligt EU-förordning 2019/1148, implementerad i Sverige genom lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer, krävs tillstånd från MSB för privatpersoners köp, innehav och användning. Leverantörer kräver undertecknad kundförsäkran och är skyldiga att rapportera misstänkta transaktioner till polisen.

Kemikalierna är farliga. Silverprobersyra innehåller salpetersyra och kaliumdikromat. Kaliumdikromat är cancerframkallande och allergiframkallande vid hudkontakt. Salpetersyra är starkt frätande.

Syran skadar föremålet. Probersyran är frätande och lämnar märke på metallen.

En vanlig sammanblandning är värd att räta ut: kungsvatten är inte samma sak som silverprobersyra. Kungsvatten är salpetersyra blandad med saltsyra och används för guld. Silverprobersyra är salpetersyra med kaliumdikromat. Att beskriva dem som samma sak är fel.

Vad probering visar

För fullständighetens skull — så här läser en fackman resultatet. Färgen på syran efter kontakt med metallen indikerar halten:

Notera att detta inte är ett ja/nej-test utan en halttolkning som kräver erfarenhet. Rhodiering eller anlöpningsbehandling på ytan kan dessutom ge missvisande resultat om den inte skrapas bort först.

Vad du bör göra i stället

Titta på stämplarna. 925, S925 eller ”Sterling” är de vanligaste beteckningarna på sterlingsilver.

Titta på slitageytor. Har ett tunt silverlager nötts igenom syns basmetallen, ofta med gulare ton från koppar eller mässing.

Lämna in föremålet. Ett ackrediterat kontrollorgan, en auktoriserad värderingsman eller en pantbank kan fastställa halten. Många gör det utan kostnad i samband med värdering.

Modern röntgenfluorescens (XRF) mäter halten utan att skada föremålet och används av fackfolk.

Om stämplar

En sak att ha klar: silver måste inte stämplas i Sverige.

Swedac anger att ädelmetallarbeten av guld eller platina med en vikt på ett gram eller mer ska vara stämplade — antingen med finhaltsstämpel och namnstämpel, eller finhaltsstämpel och kontrollstämpel. Det är frivilligt att stämpla ädelmetallarbeten av palladium och silver, oavsett vikt.

Notera formuleringen: ett gram eller mer, inte ”mer än ett gram”. Ett föremål på exakt ett gram omfattas.

Notera också att palladium räknas som ädelmetall i Sverige sedan 1999 men inte omfattas av obligatorisk stämpling.

Vad detta betyder

Ett ostämplat silverföremål kan mycket väl vara äkta. Frånvaron av stämpel bevisar ingenting.

De flesta seriösa tillverkare stämplar ändå, eftersom det underlättar handel och värdering. Swedac anger att närmare 9 000 namnstämplar registrerats sedan 1913 och att omkring 1 400 används för närvarande.

Vanliga beteckningar på sterlingsilver

CCM-stämpeln — Common Control Mark — används i länder anslutna till Ädelmetallkonventionen och har där samma dignitet som den nationella kontrollstämpeln. Den är dock inte den vanligaste stämpeln på sterlingsilver; finhaltsstämplar och namnstämplar är betydligt vanligare.

Vanliga frågor

Är sterlingsilver äkta silver?

Ja. Swedac anger att äkta silver har en finhalt av lägst 800 tusendelar. Sterlingsilver ligger på 925 tusendelar, alltså klart över gränsen.

Är sterlingsilver över 92,5 procent silver?

Nej. Kravet är minst 92,5 procent, och en 925-stämpel betyder exakt 92,5 procent.

Varför svartnar mitt sterlingsilver snabbare än mitt finsilver?

Kopparn. CCI anger att koppar är mer reaktivt än silver och att anlöpningshastigheten ökar med kopparhalten.

Kan jag testa silver hemma med syra?

Nej. Probersyra för silver säljs endast till företag, och salpetersyra över 3 viktprocent kräver tillstånd från MSB för privatpersoner. Kemikalierna är dessutom frätande och kaliumdikromat är cancerframkallande. Lämna in föremålet i stället.

Fungerar putsduksstestet?

Nej, inte för att avgöra om något är massivt silver. Ett försilvrat föremål har en silveryta som anlöper och färgar av sig precis som massivt silver.

Måste sterlingsilver vara stämplat?

Nej. Swedac anger att stämpling av silver är frivillig i Sverige oavsett vikt. Obligatorisk stämpling gäller guld och platina från ett gram och uppåt.

Innehåller sterlingsilver nickel?

Legeringsmetallen är koppar. Nickel förekommer i nysilver, som inte innehåller något silver alls.

Innehållet på denna sida är beskrivande och informativt. Det utgör inte finansiell rådgivning, juridisk rådgivning, värderingsunderlag eller någon uppmaning att köpa eller sälja silver eller andra ädelmetaller. Uppgifterna om probering ges som bakgrund, inte som anvisning — hantering av salpetersyra och kaliumdikromat är reglerad och förenad med hälsorisker, och äkthetsbedömning bör överlåtas till ett ackrediterat kontrollorgan eller en auktoriserad värderingsman. Regler kan ändras; kontrollera aktuella krav hos Swedac och MSB.