Svenska silvermynt – vilka innehåller silver och vad de är värda

Många äldre svenska mynt är gjorda av riktigt silver, men långt ifrån alla. Fram till slutet av 1960-talet innehöll vanliga kronor och vissa öremynt silver, därefter gick Sverige över till billigare legeringar. Den här guiden visar vilka svenska mynt som faktiskt innehåller silver, hur hög silverhalten är i olika valörer och årtal, och hur du räknar ut ungefär vad de är värda i metall idag. Alla fakta är kontrollerade mot officiella källor och myntkataloger.

Vilka svenska mynt innehåller silver?

Med silvermynt menas här mynt vars legering innehåller en betydande andel rent silver. I svensk mynthistoria gäller det framför allt två grupper:

• Kronmynt (1, 2 och 5 kronor) präglade i silver fram till slutet av 1960-talet respektive början av 1970-talet.
• Vissa öremynt (10, 25 och 50 öre) som innehöll silver fram till 1962.

Till detta kommer minnes- och jubileumsmynt som har präglats i silver även efter att det försvann ur de vanliga mynten. De lägre valörerna (1, 2 och 5 öre) var däremot av brons eller koppar och har aldrig innehållit silver.

Silverhalten anges i tusendelar. 800 silver betyder 80 procent rent silver, 400 betyder 40 procent och 925 (sterlingsilver) 92,5 procent. Ju högre halt och ju tyngre myntet är, desto mer rent silver innehåller det – och desto högre blir metallvärdet. Läs mer om vad siffrorna betyder i vår guide till 800 silver.

Så mycket silver finns i svenska mynt

Silverhalten sänktes i flera steg under 1900-talet när silverpriset steg. Grovt kan man dela in de svenska silvermynten så här: äldre mynt (ungefär fram till 1942) höll hög halt, därefter sänktes halten innan silvret helt försvann. Tabellen nedan sammanfattar de vanligaste mynten, deras silverhalt och ungefärliga metallvärde.

1 krona

Enkronan präglades i silver från 1875 ända fram till och med 1968. De äldsta mynten (fram till 1942) höll 800/1000 silver och vägde cirka 7,5 gram, vilket ger ungefär 6 gram rent silver. Från 1942 sänktes halten till 400/1000 och vikten till 7 gram, alltså omkring 2,8 gram rent silver per mynt. Från och med 1968 övergick enkronan till en legering utan silver.

2 kronor

Tvåkronan följde samma mönster som enkronan. Fram till 1942 var halten 800/1000 och vikten omkring 15 gram (cirka 12 gram rent silver). Därefter sänktes den till 400/1000 och cirka 14 gram (ungefär 5,6 gram rent silver). Enligt Riksbanken innehöll tvåkronor präglade 1952–1966 silver, medan de som präglades 1968–1971 var en legering av koppar och nickel helt utan silver.

5 kronor

Femkronan finns både som vanligt cirkulationsmynt och som minnesmynt i silver:

• 1935 – jubileumsmynt för riksdagens 500-årsminne, präglat i hög halt (900/1000) och cirka 25 gram, vilket ger drygt 22 gram rent silver.
• 1952 – minnesmynt för Gustaf VI Adolfs 70-årsdag, präglat i 400/1000 silver.
• 1954, 1955 och 1971 – femkronor i 400/1000 silver, cirka 18 gram (ungefär 7,2 gram rent silver). 1971 var det sista året en femkrona präglades i silver.

10 kronor 1972 och moderna minnesmynt

Efter att silvret försvann ur de vanliga mynten fortsatte Sverige att ge ut silver i minnes- och jubileumsmynt. Ett välkänt exempel är tiokronan 1972, utgiven i samband med kung Gustaf VI Adolfs bortgång. Den innehåller 830/1000 silver, väger drygt 18 gram och präglades i två miljoner exemplar.

Senare minnesmynt har ofta präglats i 925 silver (sterlingsilver). Femtiokronorsmynt (från 1975), hundrakronorsmynt och tvåhundrakronorsmynt i silver väger typiskt runt 27 gram och innehåller därmed omkring 25 gram rent silver vardera. Dessa mynt köptes ofta direkt som samlarobjekt och säljs idag både för metallen och för samlarvärdet.

Silvermynt i öre

Även de större öremynten innehöll länge silver, men i lägre halt och vikt:

• 50 öre – 600/1000 silver fram till slutet av 1930-talet (cirka 5 gram, drygt 3 gram rent silver), därefter sänkt till 400/1000.
• 25 öre – 600/1000 silver under 1910–1941 (cirka 2,4 gram), senare sänkt till 400/1000.
• 10 öre – 400/1000 silver (cirka 1,45 gram, knappt 0,6 gram rent silver).

Från och med 1962 övergick 10-, 25- och 50-öringarna till kopparnickel utan silver. Det innebär att öremynt präglade 1962 eller senare inte innehåller något silver.

När slutade Sverige använda silver i mynt?

Övergången från silver skedde i etapper, eftersom silverpriset gjorde det allt dyrare att prägla mynt i ädelmetall:

• 1962 – de silverhaltiga öremynten (10, 25 och 50 öre) ersattes av kopparnickel.
• 1968 – ett riksdagsbeslut (proposition 1968:24) gjorde det möjligt att prägla 1- och 2-kronan i kopparnickel i stället för silver. Samma år slutade enkronan präglas i silver.
• 1971 – den sista silverfemkronan präglades.

I 1968 års beslut angavs att silvermynt skulle präglas av en legering med minst 40 procent silver, och att 100 mynt skulle innehålla 720 gram rent silver för femkronan, 560 gram för tvåkronan och 280 gram för enkronan. Det motsvarar 7,2 gram, 5,6 gram respektive 2,8 gram rent silver per mynt – samma siffror som för 400-silvermynten ovan.

En viktig sak att veta: de flesta av dessa gamla mynt är ogiltiga som betalmedel idag. Du kan alltså inte handla med dem, men silvret i mynten har förstås kvar sitt värde.

Vad är dina svenska silvermynt värda?

Ett silvermynts värde består av två delar: metallvärdet (värdet av silvret det innehåller) och eventuellt samlarvärdet (vad en samlare är beredd att betala för just det myntet). För de flesta vanliga svenska silvermynt är det metallvärdet som avgör.

Räkna ut metallvärdet

Metallvärdet räknar du ut i tre steg:

1. Ta reda på myntets vikt och silverhalt (se tabellen ovan).
2. Multiplicera vikten med halten för att få mängden rent silver. Exempel: en femkrona i silver väger 18 gram × 0,400 = 7,2 gram rent silver.
3. Multiplicera med det aktuella silverpriset per gram.

I början av november 2026 ligger silverpriset runt 15 kronor per gram rent silver (silver handlas då till ungefär 50 dollar per troy ounce). Det är dock ett rörligt pris – kontrollera alltid aktuellt spotpris på silver innan du räknar. Med den nivån blir metallvärdet ungefär:

• Enkrona (400 silver): cirka 40 kr
• Enkrona (800 silver, före 1942): cirka 90 kr
• Tvåkrona (400 silver): cirka 85 kr
• Femkrona (400 silver): cirka 110 kr
• Tiokrona 1972: cirka 225 kr
• 50 öre (600 silver): cirka 45 kr

Vill du göra en exakt beräkning för just dina mynt kan du använda vår guide om vad ditt silver är värt, som går igenom formeln steg för steg.

Metallvärde eller samlarvärde?

De allra flesta svenska silvermynt präglades i stora upplagor och är därför vanliga. Då är det metallvärdet som styr – myntet är värt ungefär sitt silverinnehåll, ofta något mindre eftersom en köpare vill ha marginal. Enstaka årtal, felpräglingar och mynt i nyskick kan däremot vara värda betydligt mer som samlarobjekt. Hur du avgör vilket som gäller går vi igenom i artikeln om att sälja silvermynt – metallvärde eller samlarvärde.

Vill du i stället köpa silver i investeringssyfte är gamla svenska cirkulationsmynt sällan det bästa valet, eftersom halten varierar. Då är rena bullionmynt vanligare – se vår jämförelse av bästa silvermynten att investera i.

Så känner du igen svenska silvermynt

Det enklaste sättet att avgöra om ett svenskt mynt innehåller silver är att titta på valör och årtal:

• 1- och 2-kronor präglade till och med 1968 respektive 1966 är av silver.
• 5-kronor i silver känns igen på åren 1935, 1952, 1954, 1955 och 1971.
• 10-, 25- och 50-öringar fram till 1962 innehåller silver.
• Minnesmynt (t.ex. 10 kr 1972 och senare 50/100/200 kr) är ofta silver – kontrollera den enskilda utgåvan.

Svenska mynt bär sällan en silverstämpel på samma sätt som smycken, så det är årtalet som gäller. Vill du förstå hur stämplar och halter fungerar i övrigt kan du läsa om silverstämplar. Är du osäker på ett enskilt mynt kan du slå upp det i en myntkatalog som anger vikt och halt för varje årtal.

Friskrivning

Den här artikeln är en faktabaserad genomgång av svenska silvermynt och deras silverinnehåll. Den är inte köp-, sälj- eller investeringsrådgivning. Silverpriset rör sig dagligen och de angivna metallvärdena är ungefärliga exempel. Kontrollera alltid aktuellt pris och värdera enskilda mynt hos en fackhandlare innan du köper eller säljer. Mer information om konsumenters rättigheter finns hos Konsumentverket och om finansiella frågor hos Finansinspektionen.

Vanliga frågor (FAQ)

Vilka svenska mynt är gjorda av silver?

Framför allt 1-, 2- och 5-kronor fram till slutet av 1960-talet (femkronan till 1971) samt 10-, 25- och 50-öringar fram till 1962. Dessutom finns en rad minnes- och jubileumsmynt i silver, som tiokronan 1972 och senare 50-, 100- och 200-kronorsmynt.

Hur mycket silver innehåller en svensk enkrona?

En enkrona i 400-silver (ungefär 1942–1968) innehåller cirka 2,8 gram rent silver. De äldre enkronorna i 800-silver, präglade före 1942, innehåller omkring 6 gram rent silver.

När slutade Sverige att prägla silvermynt?

Silvret togs bort ur öremynten 1962 och ur 1- och 2-kronan 1968. Den sista silverfemkronan präglades 1971. Efter det har silver bara använts i särskilda minnesmynt.

Är gamla svenska silvermynt giltiga som betalmedel?

Nej, de äldre silvermynten är sedan länge ogiltiga och kan inte användas för att betala. Silvret i dem har däremot kvar sitt metallvärde, och mynten kan säljas till en ädelmetallhandlare eller samlare.

Vad är mina svenska silvermynt värda?

Vanliga silvermynt är i regel värda sitt metallvärde: mängden rent silver gånger aktuellt silverpris. Sällsynta årtal och mynt i mycket fint skick kan vara värda mer som samlarobjekt. Väg och kontrollera halten och räkna sedan på dagens silverpris.