Nysilver är en legering med flera oädla metaller som belagts med ett tunt lager med riktigt silver. Det finns ingen fastslagen standard som säger vad ett nysilverföremål måste bestå av – det vill säga hur metallegeringen ska förhålla sig. Men en vanlig legering är 60-20-20, där 60 procent är koppar, 20 procent är nickel och 20 procent är zink. Föremålet har sedan vanligen belagts – det vill säga pläterats – elektrolytiskt med ett tunt lager med riktigt silver. Detta kallas för Aplacka eller Argentan.
Observera att nysilver också kan vara helt utan den tunna silverpläteringen. Då är det så kallat nickelmässing eller tyskt silver. Det är en legering som enbart består av koppar och zink samt nickel. Nicklet gör att mässingens gula färg försvinner. Adderas sedan en tillräckligt hög nickelhalt blir legeringen silverfärgad. Dock utan att innehålla något egentligt silver.
Nysilver har en längre historia än vad man tror. En legering av koppar, nickel och zink som hade som avsikt att efterlikna silver var tidigt känt i Kina. I Europa kallades denna legering packtong, efter kanton-uttal av kinesisk pinyins bai tong som betyder vit koppar. Det dröjde dock innan man i Europa började experimentera med liknande legeringar.
Men hur vet man då att det föremål man har hittat eller ärvt eller köpt är riktigt silver eller “bara” nysilver? Det är svårt att veta om man inte har kunskapen kring hur man gör en kontroll. I den här guiden hjälper vi dig att få mer information kring hur man avgör vad som är vad.
Stämpling
Först och främst bör man veta att det inte finns något krav på att nysilver måste vara stämplat på ett särskilt sätt. Därför finns det ett anta olika sorters stämplar för nysilver. Ett av de vanligaste är EPNS. I Sverige betyder denna förkortning Extra Prima Nysilver. Den ursprungliga förkortningen kom dock från engelskans Electro-Plated Nickel Silver, vilket ligger närmare sanningen för vad ett nysilverföremål egentligen är eller består av.
Andra vanliga stämplar är ALP, Alpacca, Alpaca, NS, Prima NS, German Plate, German Silver. Dessa olika stämplar och deras stavning kommer från tillverkaren eller regionen där föremålet tillverkades.
Ett av de snabbaste och enklaste sätten att ta reda på om ett föremål är nysilver är således att ha utkik efter dessa stämplar. Notera också att om stämpeln verkar märklig ska du dra öronen åt dig. Ju mer förvirrande den är desto större är sannolikheten att föremålet är nysilver.
Andra sätt att känna igen nysilver
Om det inte går att avgöra om det är ett nysilver eller silver med hjälp av en kontrollstämpling så finns det andra knep. Ett sätt är att leta efter genomnötning. På nysilverföremål som använts under lång tid har det tunna silverlagret ofta nötts igenom. Titta särskilt på undersidor och ytor där föremålet fått ett naturligt slitage. På dessa ytor kan det framträda en svag gulaktig mässingston. I denna mässingsgula ton kan det finnas gravyrmönster där silverytan kan ha genomträngts. Notera att det vid en professionell testning går att använda probering. Det gör man för att se vilken färgreagens föremålet ger.
Vanliga missuppfattningar om silver och nysilver
Det finns en rad missuppfattningar om silver och nysilver. Ett är att man inte tror att nysilver kan svartna, och att det därför enbart är äkta silver som svartnar. Detta stämmer inte. Eftersom nysilver ofta består av ett tunt lager med riktigt silver så reagerar det på samma sätt som riktigt silver mot svavelföroreningar i luften. Ett annat är att man tror att graverat silver per automatik är äkta silver. Gravyr garanterar inte äktheten i ett silverföremål – över huvud taget.
För att göra raden antalet missuppfattningar lite mer överskådligt radar vi upp några av de vanligaste frågorna här:
Betyder en skarv mellan knivbladet och skaftet att det är äkta silver?
Nej, även på nysilverföremål förekommer knivblad i kolstål eller i rostfritt stål. Blad i rostfritt stål betyder inte att det är äkta silver. Blad i stål används för att man vill ha skärpa och undvika förslitning på bladet.
Betyder silverlukt att besticket är av silver?
Nej, eftersom nysilverföremål består av ett tunt lager riktigt silver reagerar det på samma sätt som riktigt silver. Doften av sulfit är allena inte en garanti för att det är solitt silver.
Fina föremål i silver är i silver
Nja, även välgjorda föremål i silver kan vara nysilver. Det förekommer också slarvigt gjorda eller fula föremål i solitt silver. Uttrycket “man ska inte döma hunden efter håren, gäller även inom silver.
Silvret kommer från ett fint hem
Även fina föremål graverade med adliga namn, och titlar som disponent, direktör eller häradshövding kan vara gjorde i nysilver. Som vid punkten ovan går det inte att avgöra silvergraden av var det kommer ifrån.
Det finns en stämplad krona
Även om det förekommer kronor som symboler i flera olika länders silverstämplar är detta ingen garanti för att det är äkta silver. Inom såväl den svenska (kattfoten), den finska som inom den tyska silverstämplingen förekommer kronor som stämpelsymbol. Tyvärr förekommer kronor med andra stämplade symboler även på nysilver.
Silvret kommer en större guldsmedskedja
Även de stora kedjorna säljer föremål i både äkta silver och nysilver. Var det köpts eller sålts säger således inget om det är nysilver eller inte.
Tre av föremålen är i silver, de andra ser identiska ut
Om du, till exempel, har en låda med silverbestick och du lyckats bevis att tre av dem är i solitt silver så är det tyvärr inte en garanti för att resten av besticken i lådan också är i rent silver. Trots att de ser identiska ut. När man förr i tiden valde att komplettera bestick, var det vanligt att man lade till billigare alternativ i nysilver. Därför kan man idag inte avgöra alla efter en. Man måste titta på varje besticks stämpling för att försäkra sig om att det är utförda i riktigt silver. Så ja, två föremål kan upplevas som identiska men vid närmare kontroll kan det visa sig att det ena är utfört i nysilver och det andra i silver.
Föremålen är gamla, redan från 1800-talet
Nysilver är inte en ny företeelse. Det har en längre historia än vad många tror. Redan på 1770-talet experimenterades det med nickellegeringar i Tyskland. Att ett föremål är gammalt eller ser gammalt ut betyder därför inte att det är utfört av äkta silver.
Silverföremålen är inte magnetiska
Anledningen till att många tror att magnetism avgör huruvida ett föremål är i rent silver eller inte beror på att man tror att nysilverföremål är gjorda i en legering där de andra metallerna är magnetiska metaller. Men faktum är dessa andra metaller som används för att skapa nysilverföremål sällan är magnetiska metaller. Det är till exempel mycket vanligt att man använder koppar, nickel eller zink. Dessa metaller är inte nämnvärt magnetiska. Att ett föremål inte är magnetiskt betyder därför inte att det är utfört av silver.