Hoppa till innehåll
Home » Blogg » Silvermynt

Silvermynt

Vad är nysilver?

Dagens mynt är inte gjorda av silver. I den mån vi använder kontanter och mynt är de gjorda av icke ädla metaller. Ändå har många fortfarande silvermynt i sina ägor. Det kan vara samlingar som en person byggt upp under många år eller som de har ärvt från äldre släktingar. Kanske för att man en dag vill sälja dem.

Silvermyntets kvalitet

Slitna silvermynt har ytterst sällan något samlarvärde. Beroende på dess skick är det enbart silvervärdet i sig som är bestående. Silvermynt utan samlarvärde kan vara svartnade eller gröna och ha hack och repor. För att avgöra värdet av ett silvermynt med sådan dålig kvalitet måste föremålet, det vill säga myntet, vägas. Vikten och andelen silverhalt avgöra myntets värde. Dessa mynt kallas ofta för skrotmynt. De säls för att smältas ned och skapas nya silverföremål av.

En del silvermynt kan vara av bra skick eftersom de exempelvis inte har cirkulerats så mycket. Kvaliteten är då god och myntet har ett högre värde än bara metallvärdet. Det finns alltså ett samlarvärde som överstiger metallvärdet.

Mynt som är ovanligt gamla eller sällsynta av någon annan anledning kan också ha ett riktigt högt värde även om det är slitet. Värdet för ett silvermynt kan därför vara det dubbla – i jämförelse om man enbart sålde det för dess silvervikt.

Ett mynt med både samlarvärde och metallvärde sägs ha ett metallvärde baserat på innehållet av silver och ett samlarvärde ur ett numismatiskt perspektiv. Ett mynt som är mycket gammalt får dock inte ett samlarvärde per automatik på grund av det.

Hur mycket får man för ett silvermynt?

När ett silvermynt köps prissätts det vanligtvis baserat på smältvärdet. Det betyder att myntet prissätts utifrån vikt och hur mycket silver det innehåller. Ett silvervärde minus kostnader för smältning, rening, kursförsäkring under den så kallade liggmånen etcetera. Av denna anledning får man inte riktigt lika mycket betalt per gram silver i mynt som världsmarknadspriset för rent silver anger. Så är situationen vid försäljning för alla typer av metallskrot.

De som handlar med silvermynt köper ofta även silverbestick, silversmycken, pokaler och andra föremål av silver. Ofta köper de även enstaka exemplar av eller hela myntsamlingar, även dem som är fula och slitna.

Silver försvinner ur mynten

Innan dagens system med pengar där värdet inte avgörs av det fysiska myntets silverhalt, var silver ett vanligt förekommande metall i mynt. Då fanns silvret i myntet som ett löfte eller en garanti för ett underliggande valutavärde. Av samma anledning var sedlarna tryckta med information om vad de kunde lösas in mot i motsvarande guld eller silver. Så var det i många länder. Även om olika länder hade olika valutasystem var en gemensam faktor ofta att mynten antingen innehöll silver eller att valutan kunde lösas in mot guld eller silver.

Initialt hade silvermynten i Sverige också en förhållandevis hög silverhalt. Steg för steg minskade dock silverinnehållet för att till sist försvinna. Men ända fram till 1942 innehöll, till exempel, den svenska enkronan 80 procent silver. Efter 1942 minskat silverhalten till hälften, samtidigt som enkronorna gjordes något lättare. Den sista enkronan med silverinnehåll kom ut 1968. Den sista tvåkronan med silverinnehåll kom ut 1966.

Varför försvann silver från mynt?

Silvret minskades för att sedermera helt försvinna eftersom priset för silver steg. Mynten skulle således få ett högre värde än dess nominella värde om silvret hade behållits i mynten. Silvret ersattes slutligen helt med en koppar-nickellegering. Det eliminerade risken för nedsmältning av silvermynt.

Ända sedan silvret försvann ur mynten har mynten haft ett metallvärde under det nominella värdet. Därför kan man förstå att värdet i dagens valutor helt bygger på förtroende. Tidigare byggde värdet på silver- och guldmyntfot.